TRÉSORS D’ÉGLISES # 09 (SV)

Riddarholmskyrkan
Stockholm, Sverige
www.kungligaslotten.se

Riddarholmskyrkan är Stockholms äldsta bevarade byggnad.
De äldsta delarna uppfördes av Franciskanerorden under andra hälften av 1200-talet.
Det första tornet tillkom på order av Johan III på 1570-talet.
© De Kunglinga Slotten. Photo: Erik Lefvander

Text : De Kunglinga Slotten.

Stor och hemlighetsfull tornar den upp sig, Riddarholmskyrkan, Stockholms äldsta bevarade byggnad, men så ruvar den också på hemligheter som vi än idag söker svar på. Kyrkans historia sträcker sig tillbaka till 1270, då Franciskanerklostret grundades på det som idag är Riddarholmen. Franciskanerorden hade grundats i Italien i början av 1200-talet av Franciskus av Assisi och till Sverige kom orden på 1220-talet. Här kom den också att kallas Gråbrödraorden, efter den grå klädnad som munkarna bar. Själva kyrkobyggnaden började man förmodligen bygga något år senare men 1285 kan vi dra slutsatsen att bygget är i full gång. Då skriver nämligen kung Magnus Birgersson, även känd under namnet Magnus Ladulås, i sitt testamente att han önskar bli begravd i klosterkyrkan. Så blev det också – tror vi. Var Magnus Ladulås är begravd är fortfarande okänt. Vid undersökningar av graven 2011 visade det sig att den innehöll kvarlevor av en familj från 1400- och 1500-talen. Var Magnus Birgersson är begravd är fortfarande oklart, men enligt den senaste teorin ligger han i en nyupptäckt gravkammare belägen mellan de bägge tumborna. Säkert är att i den kungliga begravningskyrkan vilar de svenska regenterna från Gustav II Adolf (d. 1632) till Gustaf V (d. 1950), med drottning Kristina som enda undantag. Det är även kyrkan för serafimerriddare. På väggarna i Riddarholmskyrkan hänger sedan 1748 vapensköldar för bortgångna riddare av Serafimerorden.

Riddarholmskyrkan stod färdig omkring år 1300 och var då nästan helt uppförd av tegel,
vilket var ovanligt i Sverige.
© De Kunglinga Slotten. Photo: Erik Lefvander

Medeltidskungarna Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bonde.
I bakgrunden Gustav II Adolfs sarkofag.
© De Kunglinga Slotten. Photo: Erik Lefvander

Kryssvalven © De Kunglinga Slotten. Photo: Erik Lefvander

Det första tornet förstördes i en brand 1835. Erik Gustaf Göthe skapade det nuvarande tornet.
På förslag från den svenskengelske ingenjören Samuel Owen
tillverkades spiran i det svenska exportmaterialet gjutjärn.
Under 2025 kommer en renovering av gjutjärnsspiran påbörjas.
© De Kunglinga Slotten. Photo: Erik Lefvander

ETT URVAL AV SKATTER

De kungliga gravarna

Magnus Ladulås © De Kunglinga Slotten. Photo: Alexis Daflos

Efter reformationsriksdagen i Västerås 1527, då Sverige bröt med den romersk-katolska kyrkan, tvingades Franciskanermunkarna lämna klostret och klosterbyggnaderna endera revs eller byggdes om. Kyrkan klarade sig dock och längst fram i koret vilar de fortfarande, Magnus Ladulås (möjligen) och Karl Knutsson Bonde under sina gravtumbor, utförda av nederländaren Lucas van der Werdt 1574 på beställning av Johan III. Ett nytt skede i Riddarholmskyrkans historia tar sin början då Gustav II Adolf, innan han begav sig ned till slagfälten på kontinenten 1629, befallde han att ett gravkor skulle byggas åt honom på kyrkans södra sida – det som idag heter det Gustavianska. Bara tre år senare, 1632, stupade Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen och fick sin sista vila här. Sedan följde det Karolinska gravkoret med exempelvis Karl XII:s grav och det Bernadotteska, med Karl XIV Johans storslagna sarkofag i blickfånget. Sarkofagen är tillverkad av granitell från Älvdalen. Gustaf V blev den siste att få sin sista vila i Riddarholmskyrkan 1950.

Här Här finns alla de kungliga gravarna uppräknade.

I högkoret ses de tumbor som Johan III lät uppföra för de två första kungarna som begravdes i kyrkan, Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bonde.
© De Kunglinga Slotten. Photo: Erik Lefvander

Vapensköldarna

Den kungliga begravningskyrkan på Riddarholmen är även en ordenskyrka. Vid frånfället av en riddare av Serafimerorden hedras denne med en serafimerringning och vapenskölden förs till Riddarholmskyrkan. Serafimerorden är Sveriges förnämsta orden och har en klass, riddare eller ledamot (damer). Den utdelas numera endast till medlemmar av det svenska Kungahuset och till utländska statschefer eller därmed jämställda personer i samband med statsbesök. På väggarna i Riddarholmskyrkan hänger sedan 1748 vapensköldar för riddare av Serafimerorden. När en serafimerriddare avlider kompletteras vapenskölden med dödsdatum innan den förs till Riddarholmskyrkan. På en serafimerriddares begravningsdag slår kyrkans klockor, en så kallad serafimerringning. Eftersom kyrkan inte varit en församlingskyrka på över 200 år, är dessa ringningar ett av de få tillfällen då kyrkklockorna slår.

Kristi grav

Riddarholmskyrkans senaste tillskott är samtidigt ett av kyrkans äldsta föremål – en träskulptur föreställande Kristus från omkring år 1400. Under medeltiden användes den i påsktidens passionsspel. Den gamla träskulpturen föreställande Kristus kom till Riddarholmskyrkan under medeltiden. På 1700-talet flyttades den, gick lite olika öden till mötes för att komma tillbaka till kyrkan igen i början av 1800-talet. Då fanns det ingen plats för skulpturen, så den lades upp på vinden och mer eller mindre glömdes bort. Nu har den över 600 år gamla och 187 cm långa skulpturen av massiv ek konserverats, fått en ny kista och ligger åter på sin ursprungliga plats i kyrkans norra sidoskepp.

Tillbaka till innehållsförteckningen på svenska